Att välja rätt....

Idag kom makens lönespec och han beklagade sig över att han varit sjuk några dagar och att badkortet för hela familjen samt rikskupongerna drogs samtidigt. Han fick ju inte ut "någonting" denna månad. Jag kastade ett öga på lönespecen och konstaterade att jag när jag arbetade fick ut den summan när jag jobbat heltid och inte varit borta något alls. Alltså, jag har inte dragit in någon pluring till familjens försörjning...Mannen kläcker då ur sig att det är ju mitt eget fel att jag valt att utbilda mig till ett "låglöneyrke", han har inte slösat någon tid med näsan över någon bok så han få minsann betalt. 
Jag orkade inte debattera det hela mer än så. Jag tror att en del i problemet är att jag föddes till kvinna. Redan där började mitt ekonomiska problem. Nu kan jag inte välja kön. Å till råga på det har jag varit så jävla klantig att jag skaffat tre barn på 4 år. Hur fint ser det ut i ett CV? Kvinna 30 år, 3 barn under 6 år=lågvattenmärke! I vart fall känns det så när man söker jobb. Känns som om man borde skriva in att ens barn har en pappa så de inser att det inte behöver innebära så mycket negativt. Istället borde de se vilken kompetensutveckling jag genomgått! Att verkligen kunna planera sin tid så man hinner få ihop livspusslet, fixa till dagis, mat, aktiviteter, kalas, presenter, medicin och läkartider. Veta var alla vantar, mössor och kläder är, kunna bygga ihop de mest fantastiska legokreationerna och däremellan hinna blåsa på knän, hitta nallar och läsa sagor, plus komma ihåg vad alla tänkbara figurer heter och använda dem som lirkmetod när 3 åringen inte tänker äta. Det kanske inte var ett så strategiskt val, men skulle jag få backa tiden så väljer jag mina barn om och om igen. Jag kan jobba med vad som helst bara jag får vara med dem!

När man fått tillbaka sitt femtielfte nej på en arbetsansökan så kan man känna sig lite nere. Då blir man glad när man träffar damerna på vattengympan som tycker att jag är fantastisk! Vilken tur att jag kör en 4 pass i veckan så att självkänslan inte hinner dimpa så lågt innan jag får påfyllning! Tack du lyckliga stjärna som ledde mig till annonsen om att instruktörer söktes, och att jag fick kraft att söka. Det är nog bland det bästa jag gjort! Jag blir inte rik på pengar, men på minnen och vänner och pepp!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0