En resa har strandat..
...förra veckan fick jag ett besked att en släkting förlorat slaget mot cancern...eller till sviterna efter cancern. Idag fick jag veta att en annan släkting rest över till den andra sidan. Båda var kusiner till min pappa och den som lämnat oss i natt var en av pappas allra bästa vänner. Någonstans har han varit en viktig länk tillbaka till min pappa på något sätt. De hade lite samma stil..båda gillade att hänga i blåställ..pyssla med höbärgning och renar...
...
När L Li ringde hem till oss så grymtade han bara pappas namn, inget annat. Till en jul då han fick en telefonvettskurs av mig...den brukade han påminna mig om! Å den funkade....efter att han fått den så sa han alltid hej L, och frågade hyfsat fint (för att vara en tornedalsman) om min pappa var i närheten!
...
Att man får sådana tråkiga meddelanden påminner mig om hur snabbt tiden går. Hur vi alla åldras och hur viktigt det är att ta vara på varandra och tiden. Att ge feedback till personer så att de får veta att de har en roll i ens liv. Att man gör det innan det är försent.
...
Vi pratade om det igår, jag och maken. Om vikten av att berätta för sina barn att de är precis den unge som vi önskat oss...att han är perfekt och allt vad vi kunnat önska oss! Maken kan grymta något om att han inte är det för sina föräldrar. Då frågade jag om de sagt det, eller om han antar att det är så. De har givetvis inte sagt det! Jag tror att de är superstolta över sina barn, alla tre, de borde vara det i allafall! Jag tycker att man kan ställa den frågan till sina föräldrar, om man är tveksam, och ställa den innan de är borta! Jag har tvekat, och ställt frågan till min mamma. Idag vet jag att jag är precis den unge som hon önskat sig och det känns så himla skönt! För visst kan man ju tveka ;).
...
När jag och midi låg och småpratade en kväll innan vi somnade så pratade vi om hur fin han var och hur glad och stolt jag var över att vara just hans mamma. Att han är precis den midi som jag önskat mig och att han är bra precis som han är. Att han är omtänksam och generös, att han gör andra glada, att han är busig ibland...Med sina fina goa bruna ögon tittade han på mig och sa; -Å mamma, vet du, du är precis den bästa mamman för mig! Det värmer ett mammahjärta kopiöst och det kan jag leva på länge..och jag hoppas att samtal som detta kommer ge mina söner förmågan att berätta vad det känner och tycker..och ge denna feedback som vi alla behöver höra. "Älska mig mest, när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det bäst"
Kommentarer
Trackback
