Mammakraft

Detta är en av mina dagböcker. Den allra första. I den står saker från när jag var 5,6 och 7 år. Saker som:

"Jag fick i julklap en fristajl"

"Lycksele jurpark och tittar på juren"

"Jag och Tomas bygde en flote och åckte runt i en ganska stor pöl. Jag hopade och Tomas rammlade i vattnet. Det var kallt. Han skulle bara värma sig lite sen"

...

Dagböcker får en att minnas saker som man lagt långt bak i minnesbanken. Man får göra en resa tillbaka i tiden och njuta i tryggheten om att den tiden är förbi. Saker som hade oanade proportioner när man var 10 är knappt något man tänker på som 32 åring. Men man minns våndan....

...

Jag har flera dagböcker och mängder med brev. De är min skatt på vinden i stugan. Perfekt en regnig höstkväll. Först skrattar jag, sen gråter jag och sen skrattar jag genom tårarna. Det är nog L i ett nötskal! Dagböckerna ger mig en möjlighet att minnas saker som den unge jag var och berätta om det för mina barn. Mamma får fylla i och berätta hur det var i ett annat perspektiv..och ni andra som var med på tiden det begav sig får också hjälpa till att berätta.

...

Sen finns ju saker som inte behöver föras vidare till ens barn...som minnen som LÖR vad betyder det?; God morgon flickor....eller en resa till Umeå med vissa lila inköp i Luleå....eller när jag stenhårt höll reda på att S inte hade kjolen i strumpisarna när vi var på krogen, men glömde att kolla min egen! ho ho ho...jag skrattar för mig själv! Alltid! Listan kan göras hur lång som helst...tack gode gud för det! Å tur är ju att man träffas ibland och blir påmind om roligheter så man kan förlänga livet med skratt lite nu och då!

Kram alla fina!