...att hitta rätt...
...satt och drack en kopp kaffe med en vän sedan evigheter. En som faktiskt varit kompis med både mig och min bättre hälft innan vi ens kände varandra! Nåväl, han är singel och lever livet därefter. Jag tänkte skriva att han lever livets glada dagar, men det gör man ju även när man är i en sund relation så! Då börjar man fundera hur saker har varit, blivit och är och hur det kanske kunde ha varit. Jag vet inte var jag hade varit om jag inte snubblat på P där i hallen en kall januarikväll. Med en vansinnigt ful mössa på svaj och med näsan illröd och droppig susade jag in i hallen och någonstans kände jag att det där var intressant, men eftersom jag även såg att karl´n var förlovad så lade jag ned projektet genast. Att tjuvjaga är liksom inte min grej. Resten är historia och framtid. 
Jag är ingen singelpingla, och tror inte att jag skulle fixa det så bra heller. När jag var singel så var jag hela tiden på väg. En rastlös person som inte kände sig hemma någonstans. Flygresor över landet blev det, dejter med olika fantastiska och mindre fantastiska personer och ett gäng filmkvällar...Nått tappert försök att hitta mannen i mitt liv, men när man är så rastlös och forcerad så ser man inte klart och man gör inte så kloka bedömningar. Åtminstone inte jag! Jag hade absolut jätte kul och gjorde mycket som jag ännu är både stolt över och glad över att jag gjort. Jag letade febrilt efter vem jag var, och när jag sprang in där i hallen så var det som om min saknade pusselbit ropade HÄR ÄR JAG!
Vi är grymt olika jag och mitt livs kärlek. Han är strukturerad person som pekar med hela handen och jag är en känslomänniska ut i fingerspetsarna. Han gillar logiska problem och laga och hitta fel på maskiner och motorer och jag gillar att laga och hitta problem i människor och hjälpa dem tillrätta och då framförallt i de finaste världen har, barnen. För att illustrera detta har jag tagit en bild av alla de tusentals som är tagna med vår digitalkamera. Jag fotar ungarna, kompisar, hunden, huset och trädgården. Olika evenemang som vi varit på. Maken fotar...detta!
Jag har ingen susning vad det kan vara för en mackapär, kanske en fräs för det har han talat om han önskar sig väldigt mycket. Jag önskar mig en soffa som vi alla kan mysa i på fredagkvällarna..eller en större säng så jag inte behöver gå iväg på natten när någon av juniorerna kommer och ska sova med oss...eller ett nytt matsalsbord så vi kan umgås och äta med goda vänner...Kanske en weekend på något mysigt hotell med spabehandlingar. Ja, min lista kan göras jättelång. Maken, han önskar sig mackapären ovan, så om någon har en till övers så vet ni var ni ska leverera den för att göra hans dag!
Kommentarer
Trackback
