Om att gå några mil i en annans skor....

.....eller som maken brukar säga: Stackars den som skulle vara en timme i din skalle L! Det kan vara sant så. Att det är som en torktumlare och centrifug och berg och dalbana, allt i ett hela tiden. Ibland tänker jag att jag ska stänga av lite. Å så ser jag något som startar igång hela processen igen och då är det kört! Jag är tacksam för min snabba hjärna. Den har räddat mig många gånger! Fast ibland känner jag att jag önskar att den skulle stanna bara för en liten liten stund. Lite ro.
Idag har jag varit på mitt nya jobb för första gången. Det var spännande och en egoboost. Jag är efterlängtad och behövd, och lite rädd för att inte kunna fylla kostymen. Klart jag kan! Fast tänk om vi tänker olika! Om vi har en annan definition av ett ord som gör att vi går om varandra....hemska tanke. Jag vet att det kommer bli bra! Fast jag känner verkligen adrenalinet...det kommer bli så roligt och läskigt och alldeles underbart att slippa resa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0