Julklappshysteri...

..är något som inte råder i vårt hus. Vi köper bara några julklappar till barnen och sedan är vi färdiga! Min man menar att min anti-paketinställning är beroende av min förmåga att inte kunna låtsas att jag tycker om något. Det kan vara så, men också att jag är av den åsikten att jag inte uppskattar opersonliga presenter. En sådan present som är köpt för att man ska ge något, inte för att man hittat en present som är speciell för den personen. Jag är skeptisk till att man kan köpa de presenterna dagarna före jul och jag är även skeptisk till den karman en present köpt under stress och press kan medföra. Jag gillar att få presenter som är till mig för att jag är jag. Som vinterdäcken till min cykel som jag fick en gråmulen novemberdag....eller vinterjackan som jag ville ha, men inte hade råd att köpa som mamma köpte i födelsedagspresent och julklapp i oktober. När det gäller julklappar har jag nog som vuxen bara fått en julklapp som verkligen var en present till mig..och det är mina Bartsvantar.
....
Jag älskar att ge presenter. Men jag gillar inte att ge en present för att man måste. Däremot ger jag gärna en present till min man och mina vänner bara för att jag hittade en sak som fick mig att tänka på dem och bli glad av tanken...Lite egoistiskt kan tyckas! Som för några veckor sedan när jag såg en anteckningsbok som det stod S på. Hoppas den satt lite fart på din skrivarglädje igen! Jag ser fram emot att läsa dina dikter igen, har saknat dem länge nu!
...
Min åsikt är den att vuxna människor i dagens Sverige har råd att köpa det de vill ha själva. Så istället för att stressa runt på stan för att köpa något som någon annan egentligen inte vill ha kan vi väl ägna den tiden till att umgås med varandra..eller ta det lugnt så vi orkar umgås ordentligt under julen! Eller så kan man göra egna presenter från hjärtat...När jag pluggade så var det ofta rätt mycket månad kvar i slutet av pengarna. Då kom kreativiteten fram och till farmor och farfar gjorde jag en bok där det stod en massa anledningar till varför de var världens bästa farmor och farfar. Jag tror att det är en av de finaste julklappar som de fått, en riktig kärleksförklaring! Nu när de inte längre finns ibland oss har jag fått tillbaka en välläst anteckningsbok. När jag bläddrar i den nu så kommer minnen och känslor och det är en skatt att ha den..och en ynnest att ha fått förmånen att vara barnbarn till världens bästa fammo och faffa!
...
Jag ger av mig själv både på jobbet, på Aquan & Coren, till våra bonusbarn, mina vänner och min familj året om....Även om jag ibland kanske är dålig på att höra av mig eller hälsa på....så finns ni alla i mina tankar och mitt hjärta. Ni ger mig glädje varenda dag, bara genom att jag får tänka på er och minnas..och fundera på hur trevlig framtiden ska bli tillsammans med alla er! Kanske är jag dålig på att önska mig eller så kan det vara så att jag redan har fått allt jag någonsin kunnat drömma om och därför är jag nöjd. Man kan ju inte önska sig något om man redan har allt. Så är det nog! Jag lever ett så rikt liv redan så jag har inget behov av att fylla det med prylar och jag vill inte ha något som jag inte behöver, det tar bara energi!
...
Så nästa år mina vänner...istället för att stressa runt på stan..korka upp en blossa med goda vänner, spela ett spel som du nästan glömt hur man spelar...ring någon du saknar....ge din gamla vinterjacka till en hemlös som fryser, ge några tior till frälsningsarmen och röda korset så de som har det sämst kan få lite god mat och värme på julen. Det är en gåva, som ger värme och energi!
Karl-Bertil Jonsson, det är du och jag på julafton!
Kramar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0