Mammakraft

Fyller 7 år idag! Jag minns hur vi väntade att hon skulle anlända. Hur hennes föräldrar härdade igenom julen som skulle vara den första som föräldrar, men blev den längsta väntan i mannaminne.
Jag tänker på när fina mamman inte kunde dölja graviditeten för att fingrarna svällde, och glädjen när jag förstod att vi skulle få barn hyfsat nära varann. Nu blev det närmare än planerat eftersom fint folk kommer sent och vi T:s har bråttom som fasiken.
Å så kom hon! Den finaste lilla C som världen skådat! Å jag fick hålla henne i min famn och midi i min mage sparkade på polaren som redan var ute i världen! Sen har de varit som syskon, fina C och Midi! Midi tog en tugga av C:s rygg så blodvite uppstod vid ett tillfälle. Jag tackade min lyckliga stjärna att det var C han bitit om någon.
Det är en tålig tjej som inte känner efter i onödan. Som i somras när tånageln sprack när vi var på stranden. Galet tålig!
Jag är så tacksam för att jag får vara en galen vuxen i C:s liv! Grattis till dig, finaste 7 åringen i stada!

När jag plockade fram symaskinen för något år sedan så stod Maxi och tittade på med stora ögon "wow, mamma, har du en sån"...som ni förstår är det inte en maskin som kommer fram särdeles ofta i mitt hus. Men ibland händer det. Nu har det hänt igen! Nya draperier till överplan är fixade! Det blir nog tjusigt tror jag!
Maken är pysselkungen i familjen. I familjens stuga finns broderier, garntomtar och flirtkuleskapelser för alla tänkbara högtider.
Förut så sa maken alltid att vi ska göra det som vi är bäst på. Han har slutat säga det för han vet att han är bättre på syslöjd än mig. Och bättre på hemkunskap. Åtminstone när vi kollar på den formella kunskapen och betygen!

Julafton har gått i fridens tecken. Jag har myst, fixat, somnat i fotöljen, fixat... Så skönt och så prestationslöst!
Det är det bästa med att vara hemma på julafton.
Jag kan såklart sakna min stora släkt och hur vi brukade fira tillsammans. Fast det som var då blir inte nu. För då var det farmor och farfar som fixade julen. Farmor som tomte! Det var tider det... Å all god julmat som faster I fixade, och fikat!
Skulle vi återvända så skulle nog minnena ändras. För jul när man är liten är annat än jul som vuxen.
Jag är ändå tacksam över julen. Över fina vänner som kommer och hänger med oss på julafton och hjälper till att skapa magi kring tomtens ankomst! Jag är tacksam över att jag har en familj, att vi har ett hus, mat och råd att ge presenter. Jag är tacksam över att mina barn får en vit jul på mer än ett sätt. Jag är glad att jag får låna andras barn och att jag får dela med mig av traditioner från min och makens uppväxt.
Att jag har förmånen att dela mitt liv med en fantastisk person, som är kunnig, glad, hjälpsam och generös..Som ställer sig och fixar hela julmiddagen när jag slappar i fotöljen...
Som dessutom köpt ett Efva Attling halssmycke till mig! Han är galen som härdar ut med mig!

Älskar den tiden på året som kommer nu med alla drömmar och förväntningar!
Det gör så ont i magen att veta att inte alla barn och vuxna känner så.
Jag känner att jag så gärna skulle vilja göra något för dem!
Förra året fick jag den finaste julklappen när V och C var här med oss och att få se en trött pappas glädje när Tomten hade paket till C gjorde verkligen min dag! Det är en julklapp som jag vill bära med mig hela livet!
Adventskram!