..tisdag, tidig dag, toppen dag!
I morse så väcktes jag av min fantastiske maxi som stod och ropade på mig vid halv sju snåret. Konstigt hur barn blir mammiga så fort de är sjuka.....Nåväl, en trött mamma fraktade upp rumpan från sängen och mös med maxi i soffan en liten stund innan mini och midi också kom och mös med oss i soffan. När pappa skjutsade barnen till Helex så passade mamman och maxi på att blunda lite. SKÖNT. Jag är verkligen så himla trött, men det kanske är övergående..jag menar det lär väl inte vara kronsikt??
For in till stan och träffade en kille som jag ska bli god man för. Det blir en utmaning och jag hoppas att jag fixar det. Jag vill ju fixa det. Undra varför det är så att vissa människor har ett enormt behov att få hjälpa andra? Vilken himla tur att det finns människor som behöver hjälp!
Hemma igen så blev det promenad med doggar och maxi till apoteket för att få lite alvedon och salva mot vattkopporna som han drabbats av. Sedan raskt till dagis och hämta hem bröderna bus...och sedan hem för att fixa middag till familjen från Bäst, vilkas barn lider av samma åkomma.....Mycket trevligt med middagssällskap...kom dock på att va tusan, diskmaskinen har ju härkat..så nu är diskbänken belamrad av disk för en enorm familj..både varmrätt och efterrätt! Vilken tur att moster I kom förbi och åt upp det sista och stannade så jag kunde åka till elgiganten för att hämta mig en ny. Nu önskar jag bara att jag vore så teknisk så att jag hade kunnat montera in den själv. Nåväl, nått kan jag ju lämna till maken. Även om han efter närmare 10 år tillsammans fortfarande kan hävda att han inte är van att ha diskmaskin och därför lagrar han disken på diskbänken även om diskmaskinen stått tömd......Mycket märkligt att han aldrig börjat handdiska under alla dessa år..och undra varför pannorna alltid blir kvar, de där som inte går att köra i diskmaskinen. Jag som är uppvuxen med diskmaskin. Jag vet ju att vissa saker ska handdiskas....måste vara därför!
Det är dock under dagar som idag som jag blir så tacksam över mitt liv. När jag vet att går något i mitt hus sönder så kan jag hoppa i min bil och åka och köpa en ny....Jag behöver inte välja mat eller en ny diskmaskin....Det är klart, skulle nu allt gå sönder samtidigt så skulle det bli snärjigt, men att man har en buffert så att man kan lösa en del i allafall. Det är något att vara tacksam över! Att man fått lära sig att hantera sina pengar så man får dem att räcka till mycket. Jag hoppas att jag lyckas lära mina barn hur man ska hantera pengar så de får ett orosmoment mindre i sina liv.
Nej, nu har jag mycket att stå i. Men jag ska sova gott och glad..nu har jag ju en ny diskande vän i köket och den som jag svurit över sedan vi flyttade in i huset står utanför och fryser.......Kram
Kommentarer
Trackback
