Pusselhjälp i vardagen...
..i maj kommer jag och rektorn på förskolan ha en föreläsning om Livspussel och hur viktigt och enkelt det är med avslappning och balans i livet! En klok kvinna tyckte att det lät jobbigt med livspussel och tyckte att man skulle sänka ribban. Att när barnen är små är det de som kommer först och att tiden går så fort ändå. Bästa L, jag vet att det är så. Det är därför jag vill prata med andra föräldrar om detta. Att barn inte ska bli ett projekt i projektet det fulländade och perfekta livet.
...
Idag fick jag ovärderlig hjälp i att kunna få vardagen att flyta. Dels genom att mini fick stanna en liten extra stund på dagis när pappas jobb bytt skift och jag redan för flera månader sedan köpt teaterbiljetter i tron om att han skulle vara hemma då. Det är guld att man kan få sådan "panikhjälp" när ingen i ens fantastiska nätverk kan hoppa in. Det gjorde det möjligt för mig och mina skatter att se Karlsson på taket idag. Sedan är jag så lyckligt lottad att minis gudfar kom hit och tog med sig maxi till badhuset för simskola så att jag inte behövde ta med mig samtliga busar dit. Nu får mini se favoritfilmen...Midi får spela lite DS som han längtat efter de senaste dagarna utan att få...och mamman får andas hemma. Hinna plocka undan och förbereda för morgondagen. Små saker i vardagen kan blir som mount everest om man inte har detta skyddsnät och nätverk omkring sig. Det är verkligen som när man bygger pussel och man har tittat och tittat på bitarna..och så kommer någon förbi och ser några bitar som sedan gör resten så mycket enklare. Just så är ni mina vänner för oss! Tack!
...
Vi är intensiva personer i vår familj. Vi tycker om att ha många projekt igång. Barnen kommer alltid först ändå. De är viktigare än jobb och "egen tid". Saker vi tycker om att göra är ingenting som utesluter barnen eller möjligheten för dem att utvecklas och ha det gott. Barn kan hänga med föräldrar och mår gott av att inte behöva vara världens mittpunkt. Men som förälder är det viktigt att inte glömma sig själv och inte glömma varandra. Man är ju mer än mamma och pappa, även om det är åtminstone min viktigaste roll. Det blir inte lika ofta nu som förut, det blir inte lika länge eller inte lika "vilt" som pre-barn. Men nog behöver jag mina oaser av L-tid som ger mig kraft och glädje och ny input...Sånt som gör att jag kan njuta ännu mer av att vara med min familj. Få sakna dem lite...få vara lite ego. För man måste vara rädd om sina barns föräldrar. De är de viktigaste för att barnen ska vara lyckliga och trygga...
....
Ett exempel som vi brukar få höra att vi borde lägga ner för att satsa mer på våra egna barn är bonusarna. Vissa undrar hur vi pallar att varannan vecka ha huset fullt av ungar. För mig är det en ynnest. För killarna en nödvändighet. En helg med bonusarna är en bra helg! Nu har vi laddat med G-force och popcorn. I morgon är det Fredag och då kommer bonuskillen. Vi längtar allihopa...vissa mer än andra!
Kommentarer
Postat av: Anneli
Tack för dina kloka reflektioner och tack för att du skriver "Förskola", du har förstått vad det handlar om.
Kram till dig, Lisa
Postat av: kardis
de är just de att barnen inte blir något man skaffar sig och att inte börja förverkliga sig själv mitt i de hela för då blir de jobbigt ,och de kan köra ihop sig även för mig än idag./laila
Trackback
