Mammakraft

Väska från när vi var i stugan i helgen. Halvuppackade...halvanvända kläder...halv halv. Eller tvättstugan, mitt kaosrum nr 1:

Sjuk är man dessutom, så man jobbar hemifrån för att man ska kunna göra något även om man mår skrot. Då ser man ju eländet varenda gång man vänder sig om eller går för att hämta något papper eller bok. Suck. Men jag är glad att jag kan jobba hemifrån. Att jag kan fixa saker även om jag känner mig sänkt. Även om jag inte är särdeles snygg eller i skick för att vara i farten.

...

Cyklade till dagis med barnen i makens jacka. Större än min, når bra över rumpan och ner över händerna. En pappa på dagis undrar om företaget även börjat sponsra frun i huset.

Sponsring. Jag önskar att någon skulle sponsra så någon kom hit och tog hand om kaoset. Att någon vispade med sitt magiska trollspö och så skulle det vara rent och snyggt. Min hemmavän nr 1 Robotdammsugaren är toppen. Bara det att den kan ju inte dammtorka...skrot. Så även om golven är fina och dammfria och hundhårsfria så är ju inte resten av rummet det...Måtte tekniken gå snabbt fram på detta område!

Då skulle man känna sig välkommen, även innanför ytterdörren!

Nä..nu fortsätta med att göra det jag måste; jobba! Det går sakta men säkert framåt!

I kväll blir det att vara barngympainstruktör. Det behöver jag ladda lite extra inför, spara kraft...men det är ju såmed barn att de ger så himla mycket energi när man möter dem. Å dessa barn har jag ju inte behövt klä på, klä av få i mat etc...så när jag träffar dem så är de ju glada och nöjda med livet och redo att ge allt i 45 minuter!