Mammakraft

och det är ju faktiskt de stunderna som gör det värt!

...

Finaste maken och alla grabbarna bus (inklusive bonus) har åkt till svärisarnas stuga över helgen. Så skönt! Även om jag tror att jag hade behövt få komma iväg och bara vara utan några måsten. Maken och barnen behöver nog slippa mig ett tag. Det är mycket tankar i huvudet och mycket som snurrar och måste hitta ut. På kloka sätt. Jag kämpar och kämpar för att lyckas..och jag vet att det kommer kännas enklare och enklare. Man måste ju lära sig av sina misstag. Jag vill så gärna veta hur man ska göra. Jag vill få inspiration och tips!

...

Min mamma lät bara saker vara. Men iofs så var det annorlunda då. Jag menar, när skolan var slut för dagen så tog man skolskjutsen hem och sen var man vid sin läst tills nästa dag då skolskjutsen anlände. Nu är det ett himla bekymmer att få hem ungarna till middagen..de kastar i sig maten i bästa fall och sedan snabbt som attan ut igen. Helst ska man sms kriga i flera timmar innan middagen för att slippa komma hem. Eller man får ju inte säga hem...För att slippa komma till Sst. Men någonstans djupt inne så tror jag att det är skönt att jag är så pain in the ass...att jag hämtar och ställer jobbiga krav. Det är ju ett tecken på att jag inte ger upp. Att jag står kvar. Att man vet vad man kan förvänta sig av mig. Fast nog har jag varit nära att ge upp..och bryta ihop och inte orka. Men jag älskar ju ungen för mycket för att ge mig. Jag vet att jag kommer vinna i längden...

Undra om man kan bli astronaut? Måste man verkligen dra till USA för att ta sig ut i rymden?