Mammakraft

Som mamma är man mycket alla dagar. I morse var jag en tönt då mini inte fick glass till frukost. Sen blev jag en ängel när han fick se på film efter middagen..och bäst till kvällsfikat när pappa blev supertönt och tjuv för att han glufsat i sig all leverpastej i garaget...eller nått :) Våran underbara underbara Mini!

Det är tomt här i huset. Tomt för att Bonus flyttat och för att Maxi är hos farmor och farfar med kusinerna. Nu har Midi börjat längta efter brorsan. Jag saknar honom också såklart, samtidigt som det är en ynnest att få se Midi och Mini. Kanske är det jobbigt för Midi att helt plötsligt vara den stora som ska kunna allt och därför längtar han. Eller så är det så, att brorsan är hans bästa vän och vapendragare. Vad vet jag. Jag bara spekulerar!

...

Min bror är i allafall en av mina bästa vänner och har alltid varit det utan att jag kanske har förstått det när jag var liten. Han har alltid alltid funnits där. Förstått och kunna säga åt mig sådär som ingen annan kan. Även mitt i natten. När jag varit helt väck och trött och ledsen. Min brorsa är bäst! Min bästaste och ärligaste vän! Två andra, nästan syskon, fina Kusinerna JM och JA har varit till mig med sina ungar idag. Det var helt underbart att få ha två av sina närmaste kusiner som jag vuxit upp med i mitt hem...få hänga med deras ungar! Det är en skatt! Jag är så tacksam för att jag har mina kusiner, de som känner mig sedan länge och ännu hänger kvar! Att se deras barn, de små penntrollen växa och höra deras kloka resonemang..och se våra barn leka tillsammans. Det gör mig varm! Det är ju det bästa jag har från barndomen, stunderna med mina kusiner. Tänk att vi kan ge det till våra barn! De där "självklara" vännerna. Som man hör ihop med. De som man ibland vill kräkas på, men ändå aldrig aldrig skulle  vilja vara utan. Jag är en lyckligt lottad kusin!

Jag är även en lyckligt lottad fru till min älskade man. Han som blev supertönt efter att ha mumsat i sig all leverpastej. Jag var på bröllop i lördags och varje sådant fantastiskt tillfälle som passerar får jag möjlighet att fundera över mitt eget äktenskap. Vad är det som gör det bäst för mig? Vad är hemligheten till att det känns så? Är det så som jag vill att det ska vara? Eller? Ibland tvekar jag...Sen fylls jag av en värme...och vet. Det är precis här jag vill vara. Precis med just denna man. Min man. 

...

Jag har provat klänningen. Kände att jag behövde ha en morot. Å den satt faktiskt finare nu, än då, då när det begav sig. Jag ser verkligen fram emot att få göra om det. Välja igen. Göra det jag tänkt att jag skulle ha gjort. Det är det bästa med livet. Att jag har möjligheten att göra om tills jag är nöjd. Maken kan säga "när man gör en sak så gör man det ordentligt". Jag kan hålla med om det. Även om jag mer tänker att blir det inte helt som jag tänkt eller trott så kan jag göra om tills jag är nöjd. Så länge jag lever. Sträva efter att göra det igen och igen tills det blir ordentligt och rätt. Vissa saker räcker inte att göra dem en gång. Vissa saker kan jag behöva göra om för att det ska bli riktigt bra. Å att vila i vetskapen om att jag får gifta mig igen, känns riktigt gott. För även om jag valde rätt man, rätt dag, rätt plats...så finns det ändå saker jag hade velat göra annorlunda. Å nästa år får jag den möjligheten!

...

Nä..nu ska den förkylda bästa tönten digga lite mer musik och ta en sådan härlig nostalgitripp som bara musik kan plocka fram. I morgon ska jag ha ytterligare en mysdag med mina fina grabbar. Jobba lite..fixa lite..Njuta mycket! Kram alla fina!