Mammakraft

Hela mitt hjärta är helt varmt och stolt över mina två coachkollegor M & K som åkte vasaloppet idag. Helt underbart att få vara med er på resan mot målet..och se er fixa det! Tack för inspirationen!

…

Jag är också superstolt över min superstarka vän U, som kom på 508:e plats av brudarna. Du är så himla grym! En inspirationskälla absolut! Och så mister vasalopp I som åkte under 5 timmar. Envis och stark!

…

Själv känner jag mig som om jag åkt minst ett vasalopp. Inte i kroppen. Men i knoppen. Dränerad. Att få inspiration av fantastiska människor var som att få lite nytt blod om man mist mycket. Konstgjord andning skulle man också kunna säga att mina coachkollegor har gett mig idag genom att nå sitt mål!

…

Jag håller på att klura på verktyg för att inte dräneras på energi. För att hålla så mycket som möjligt kvar. För energi har jag. Jag tar ju mig upp från sängen varenda morgon! När man väl börjar känna att nu har jag hittat ett verktyg för att behålla energin i mig, så händer något igen som tar energi från ett annat läckage…och så får man klura på hur man ska lappa det. Kanske kan man linda in sig i folie för att inte släppa ut så mycket. Har fått tips om att det kan hjälpa!

…

I fredags fick jag massor av energi av fina vänner som fixat middag. Jag fick massor av energi av min lilla fina A som jag älskar massor och mer….och jag är så tacksam över att dina föräldrar tagit beslutet att lämna landet och komma till stan nära oss så vi kan ses ofta. Jag är tacksam för mina nära och kära!

…

På lördag var jag och tränade med mamman från bäst. Så skönt. Kände faktiskt att jag blivit så mycket starkare bara sedan i julas. Å så mycket smalare också. Kändes helt galet att gå och köpa jeans i två storlekar mindre än de jag köpte som satt supertajt för ett år sedan. Helt vansinnigt. Jag känner mig inte smalare. Men tydligast är jag det. Eller så är det jeanstillverkaren som gör större byxor. Så är det nog!

…

Det blev även en sväng till storheden för matinköp och inköp av ett stycke våffeljärn. Våfflor var vad jag ville kröna min söndag med. Men så blev det inte. När jag skulle gå och boka mitt sena tåg till Kiruna visade det sig att det sena tåget gick kl 16.30. Så min söndag som började med sovmorgon, fortsatte med hundpromenad i solskenet längs skoterspår och som mitt på dagen bestod av pulkåkning och kaffedrickande med finfina vänner och hämtning av bästa moster I från flyget fick en abrupt vändning med snabbpackning med hälften kvar hemma och gud vet vad i packningen för att hinna med tåget som gick alldeles för tidigt. Jag som skulle plugga på tåget har gjort allt annat än det. Sett film och ätit massor av Polly som finaste vännen hade med sig från huvudstadens flygplats som exempel.

…

Jag tror att jag behöver minst en veckas vila, utan krav och måsten. Utan väckarklockor och tider att passa. Jag vaknar på nätterna och gör de absurdaste saker i sömnen eller vad man kan kalla det. Jag drömmer helt knäppa drömmar. Jag vet inte vad det är för dag eller tid på nätterna och måste säga högt för mig själv att jag får sova. Helt vimsigt. Kanske är det för att jag var så inställd på sportlovet som inte blev av. Vad vet jag. Men nu ser jag fram emot en helg i stugan, utan några som helst krav. Bara vara. Helst med fina vänner som ger energi. Gärna utebastu, men fina vänner. Gärna god enkel mat. Vi ser vad som sker. Men till stugan ska jag. Jag hoppas på massor av sömn, ostörd sådan som man får i stugan.

…

Det är tur att man är bra på att bygga upp energinivåer. Att jag vet vad som krävs, och att jag kan acceptera dippar i energinivån. Det är tur att jag kan omge mig med vänner som kan hjälpa mig, skydda mig mot energiläckage och ge mig ny kraft. Jag är tacksam över min fina make, som härdar ut med mig när jag är som en urvriden gammal disktrasa. Min kloka vän mamman från Bäst brukar säga att hon har en liten vit etta i stan som sitt mentala rum. Jag har nog ett riktigt gammalt tornedalskök som mitt. När jag är trött så det gör ont i själen försöker jag resa dit. Jag kan känna kaffedoften, och så fammos bullar på bordet. Det är trasmattor och blommigt och furu och fan och hans moster. Det är kärlek! Där i mitt tornedalskök sitter jag i en gungstol, dricker kaffe och hör en massa fantastiska ungar leka där utanför. Jag tror de leker bollen på sin plats. De äldre barnen hjälper de yngre.

Det är trösterikt att vila i sitt mentala rum. Det ger kraft för flera dagar icke att förglömma flera nätter ifrån min familj.

….’

Snart är det onsdag och jag får åka hem till dem. Det säger bara swisch så är jag där! Nu är det bara jobba som gäller. Ser fram emot 3 bra dagar på jobbet. Hade jag inte haft världens bästa jobb så hade det inte gått. Men nu har jag ju det. Jag är tacksam för mitt jobb trots allt.

…

Kram alla fina och kloka!