Att känna till sina värderingar...
..och se hur de påverkar ens liv är något som vi pratar mycket om på jobbet. Hur det känns när man går ifrån det man tycker är viktigt. Det var det som hände mig förra veckan. När jag hade stått emot mitt eget kärnvärde. När jag blivit överkörd av mig själv för att jag glömde att lyssna inåt. Vilken tur att jag någonstans i ryggraden reagerar. Att jag har en reptilhjärna som fixar saker när jag är helt väck. Sen kan jag bli rädd för de beslut jag fattar, för jag vet ju inte alltid hur de påverkar andra, samtidigt som jag vet att om jag inte fattar ett beslut i samklang med mitt kärnvärde så kväver jag mig själv.
...
Det blir en dejavu upplevelse. Jag glömmer aldrig när jag sa upp mig från ett jobb för att mitt kärnvärde inte funkade med företagets policy och personalpolitik. Det var hemskt! Samtidigt som jag är tacksam för att jag gjorde det för frågan är vad jag varit idag om jag inte gjort det. Kanske ännu mer VEM jag varit om jag inte tagit steget.
...
Det var inte tydligt för mig då vad det var i hjärtat som gjorde att jag var "tvungen" att fatta det beslutet. Efter jag har gått coachutbildningen så förstod jag varför. Så mycket lättare att vara jag då. Fast dessa beslut alltid är svåra att fatta.
...
Nu, liksom då för många år sedan när jag följde mitt kärnvärde så verkar det lösa sig till den bästa tänkbara lösningen i det som är. Helt otroligt om det blir så igen. Då är det bara att tacka min lyckliga stjärna för det. För, jag tror då att jag har en sådan!
Kram alla fina!
Kommentarer
Trackback
