Varför växer gräset...
..är en helt underbar bok för refill. För att komma på nya tankar och kanske damma av gamla!
En av texterna handlar om en liten pojke som frågar sin far varför gräset växer. Pappan funderar på lämpligt svar och det landar i att han svarar, för att gräset vill växa. Då undrar den kloka ungen varför pappan klipper det!
...
Jag kände att det var ett bra sätt att beskriva detta med föräldraskap. Varför begränsar vi våra ungar när de vill växa? I denna bok stannar funderingen vid sonens fråga, som jag gärna hade velat svara på. Jag hade velat säga att om gräset inte klipps så kan det vara så att gräset dör, att det blir skog där gräset står.....Så det kan vara lämpligt att klippa gräset tills vi vet vad gräsmattan ska användas till. Är det till djurfoder, låt det växa villt och betas av får! Är det så att det ska grävas upp och lägga rabatter där istället? Kanske ska de bli en vild gammal skog, kanske en björkdunge. Innan vi vet vad vi vill med gräsytan kan det vara praktiskt att klippa den, så den får frodas av gödslet från gräsklippet, för att gräsklippet kan ge massor av energi till jordgubbar, rabatter........Kanske är gräsmattan nöjd med att få vara gräsmatta, när den vet att den sprider glädje, att den är en funktion som uppskattas och som fyller en viktig roll i vardagen.
..
Vad vet jag. Mina föräldrar klippte omsorgsfullt. Ibland blev det vildvuxet och kämpigt att klippa....ibland växte gräset fort, ibland långsamt...och det var bra om det inte var så nyklippt inför vintern!
Om att prestera....
Så här skriver Svenska Akademien om prestation i sin ordbok:
"Det som fullgöres, utfört arbete; utmärkt arbete, insats; fullgörande; verk; stordåd; bedrift; resultat."
"Det som fullgöres, utfört arbete; utmärkt arbete, insats; fullgörande; verk; stordåd; bedrift; resultat."
Prestation är något som vi inte kommer ifrån. Vi presterar olika. Det finns högpresterande, lågpresterande....
Men hur definieras det egentligen. Om jag har enkelt att prestera i t ex skolan så krävs liten insats för högt resultat. Är det då att prestera eller leverera? Jag har kanske egentligen inte presterat särskilt mycket. Den som kämpar stenhårt och klarar ett godkänt resultat, den har då, med viss mått mätt inte presterat så mycket. Kanske definieras som lågpresterande även om arbetsinsatsen för det resultatet varit flera gånger så hög som den som den har enkelt för sig.
För en person kan att ta sig upp från sängen varje morgon vara en prestation, för en annan att springa snabbast eller hoppa högst.
Matematiskt kanske prestation räknas ut såhär (IQ x EQ x Kcal) - Hinder = Prestation
IQ står för kompetens, det kan vara kunskap, tidigare erfarenheter, talang etc.
EQ står för social kompetens, förmågan att fungera och arbeta tillsammans med andra.
Kcal står för energi, den arbetsinsats jag lägger ner.
Hinder står för allt det som kommer emellan mig och prestationen. Det kan vara tid som saknas, brist på verktyg, motivation mm.
Hur definierar du prestation och vem har rätten att bedöma prestation?...
Mina föräldrar har fått mig att vilja göra mitt bästa. Att visa att ingenting är omöjligt. Även om det varit en frihetsfråga för mina föräldrar, att det är fritt att göra vad jag vill och att vad jag kommer ifrån inte ska begränsa mig, så har det kanske blivit en form av fängelse för mig ändå. Att jag hela tiden ska kolla vad som är möjligt. Att prova och tänja på det som kan vara rimligt. För jag behöver ju inte lyckas. Jag kan alltid komma hem. Å sen, sen ger jag aldrig upp. Så jag kämpar på, gör klart. Lämnar inte i onödan.
...
Jag tänker mig som en levererande person. En som levererar det som jag sagt att jag ska leverera. Ibland blir leveranstiden längre än beräknat. Leveransen kommer dock. Det handlar inte om prestation för mig. Det handlar om att leverera det som jag sagt att jag ska leverera. Att hålla vad jag lovat, någon annan eller mig själv. Pacta sunt servanda. Ingångna avtal ska hållas. Periodvis lyckas jag hålla avtalen på rimlig nivå. Periodvis inte alls. För mig behöver inte leveransen vara perfekt. Den behöver vara good-enough. Det är inte några fläckfria fantastiska rapporter jag skrivit på kurser på universitetet, eller spikade tentor. Det har varit på ganska precis godkänd nivå. Lagt ner precis så lite energi för att det ska vara genomförbart. Hållit tummar och tår...Å pustat ut när leveransen varit OK.
..
I Wikipedia står att läsa:
"Prestationsångest är ångest som personer kan få i samband med att de förväntas prestera något där andra personer har förväntningar på personen. Det kan vara allt från att hålla tal till att utföra större arbeten. Det är stor risk för prestationsångest när man får en för höga krav på sig vilka man känner att man inte kan leva upp till."
...
Jag hoppas att jag lyckas få mina barn att inte känna prestationsångest. Att jag får dem att inte känna leveranstvånget. Eller att de lär sig att säga nej och ta en sak i taget. Att de lär sig att njuta av nuet och där de är. Jag vill inte ta bort nyfikenheten och viljan att lära som jag fått med mig hemifrån. Samtidigt som jag hoppas att de inte får med sig min och makens vilja att bevisa att det går att göra vad tusan som helst oavsett varitfrån du kommer. Det är vart jag är påvåg som är viktigt. Liksom varför jag är påväg dit! Det som varit, det jag kommer ifrån kommer inte ändras ändå. Det går inte att backa och radera. Det som komma skall kan jag påverka med mina val och mina handlingar.
...
Jag kommer fortsätta att leverera enligt avtal. Det är en del av mig som känns ok för mig. Det är jag. Det jag jobbar på är att leverera lagom mycket åt gången. Att ha rimliga leveranskrav. Det är min utmaning. För även om jag ibland förlänger leveranstiden så hänger avtalet över mig som en skugga och stjäl energi. Det är något jag vill komma ifrån. Det är min utmaning just idag!
Tjingeling!
Om mellanmjölk.....
..sen min fina vän mamman från Bäst har fått in mig i Twittervärlden så har jag upptäckt massor med arga människor. Det är som att de lyckas hitta något att vara arg på varenda dag. Flera gånger om dagen.
...
Jag har också varit arg. Så arg så jag nästan brustit. Å jag kan bli arg. Riktigt heligt förbannad.
...
Med åren har det blivit lite som att hormonerna lugnat sig på upprördhetsfronten och blivit mer mellanmjölk. Med det vill jag inte säga att jag inte blir arg, men jag har ett lugnare tillvägagångssätt. Jag säger inte bara, det där är DUMT och SKIT. Jag behöver kunna presentera ett bättre förslag. Det förslaget som används i dag är framtaget med något som underlag. Jag kanske behöver presentera varför det är fel, och hur jag tycker att man borde göra idag. Det är inte alltid så enkelt som det blir när jag lever i en värld som är vit och svart.
..
Jag har alltid varit engagerad för de svagaste i samhället och brunnit för att hjälpa om än bara en enda människa till ett bättre liv. Ju äldre jag blir desto säkrare blir jag på att denna människa behöver få hjälp att hitta sin glöd och lite bränsle för att få igång sin eld. Sen behöver människan kunskaper om var denne hittar mer bränsle. Att jag går och bär ved till brasan kommer inte hjälpa. Ibland känns det hårt. Ibland vill jag curla och blåsa och säga att det blir bra. Ibland vill jag kanske inte riktigt lära någon annan var veden finns för vad ska jag då göra hela dagarna? Resan behöver vi människor dock göra själva. För det är inte någon annan som kan leva mitt liv.
...
Det är jobbigt att ta ansvar. För då kan jag bara se mig själv i spegeln och vara förbannad och säga : Varför gjorde jag /gjorde jag inte så? Det är jobbigt att veta att det är jag som har ansvaret över mig själv och mitt liv. Att jag kan styra mina tankar och se till att det jag vill ska hända händer. Att jag kan påverka om det blir gott eller ont runt om mig i världen. Dessa kloka ord har jag lånat från FB, där källan hämtat det ur boken: Varför växer gräset av Kull och Hallberg. Ta med det i dina funderingar om du vill, det ska jag!
En son och hans pappa är ute och vandrar i bergen.
Plötsligt ramlar pojken och slår sig. "Aaaaaaaajjjj!!!" ropar han.
Till sin stora förvåning hör han sin egen röst upprepa "Aaaaaaaajjjj!!!"
Nyfiket ropar han: "Vem är du?"
Omedelbart får han svaret: "Vem är du?"
Uppretad över svaret ropar han: "Fegis!"
Han får svaret direkt: "Fegis!"
Han tittar på sin pappa och frågar: "Vad är det
Plötsligt ramlar pojken och slår sig. "Aaaaaaaajjjj!!!" ropar han.
Till sin stora förvåning hör han sin egen röst upprepa "Aaaaaaaajjjj!!!"
Nyfiket ropar han: "Vem är du?"
Omedelbart får han svaret: "Vem är du?"
Uppretad över svaret ropar han: "Fegis!"
Han får svaret direkt: "Fegis!"
Han tittar på sin pappa och frågar: "Vad är det
som händer?"
Pappan ler och svarar: "Min son, lyssna här".
Och sen ropar han till berget: "Jag beundrar dig!"
Berget svarar direkt: "Jag beundrar dig!"
Återigen ropar mannen: "Du är en mästare!"
Rösten svarar: "Du är en mästare!"
Sonen är förvånad, men fattar inte riktigt vad som händer.
Sedan förklarar pappan:
"Man kallar detta för eko, men i själva verket är det livet.
Du får tillbaka allting du säger och gör.
Vårt liv är helt enkelt en återspegling av våra handlingar.
Om du vill ha mer kärlek i världen, skapa då mer kärlek i ditt hjärta.
Denna relation gäller för allt i livet, i alla aspekter av livet.
Livet kommer att ge dig tillbaka allt det du givit det."
Pappan ler och svarar: "Min son, lyssna här".
Och sen ropar han till berget: "Jag beundrar dig!"
Berget svarar direkt: "Jag beundrar dig!"
Återigen ropar mannen: "Du är en mästare!"
Rösten svarar: "Du är en mästare!"
Sonen är förvånad, men fattar inte riktigt vad som händer.
Sedan förklarar pappan:
"Man kallar detta för eko, men i själva verket är det livet.
Du får tillbaka allting du säger och gör.
Vårt liv är helt enkelt en återspegling av våra handlingar.
Om du vill ha mer kärlek i världen, skapa då mer kärlek i ditt hjärta.
Denna relation gäller för allt i livet, i alla aspekter av livet.
Livet kommer att ge dig tillbaka allt det du givit det."
Vad är jag tacksam över idag??
Det är en fråga som jag jämt ställer ut till personer som behöver lite ljus i sitt mörker. När jag famlar i mörker så kan jag blunda för att vila ögonen lite och sedan glömma bort att öppna dem så att jag tror att det är bläcksvart fast det ljusnat.
Jag lever som jag lär. Jag samlar glimtar av lycka och kärlek hela tiden. Sen värmer jag mig på det när det känns dystert.
Idag värmer jag mig på min minis entusiasm för tårtbak till pappa, på bonus D:s feedback, på kaffepaus med fin vän, på ungarnas skratt i källaren...det är så att jag tränat mig så länge på att se mirakel att jag ser och känner dem överallt! Å det är jag tacksam för. Det blir enkelt att få ett lyckligt liv när jag kan bli överlycklig över att se labradoren skutta i vattenpölen även om jag vet att jag då behöver skura hemma. Känslan som bubblar av hundens glädje är mer energi än den som går åt till att skura!
Kram alla fina!
Farsdag
Idag är det farsdag och det har mina barn och min man firat. Tur att jag får vara med på ett hörn. Jag som inte har någon manlig förfader att fira.
Utmaning...
..att få en fantastisk unge att välja glädje. Att få samma fantastiska unge att se vad hon faktiskt kan göra och inte argumentera för problemen som finns. Det är inte alltid som problemet är problemet, och genom att lägga kraft på något som inte är ett problem egentligen så kan det som uppfattas som problem lösas.
Jag har ännu inte förstått varför människor väljer att fokusera på det som är svårt, och begränsa sig, istället för att lägga energin på det som jag verkligen kan påverka själv! Det kan vara smått, men många droppar små!
"Jag är den perfekta jag.
Ingen kan vara en bättre jag,
hur mycket de än försöker.
Det innebär inte att jag inte kan bli mer än jag redan är.
Det innebär helt enkelt att jag inte tävlar med någon.
När jag verkligen har accepterat det faktum
att jag har allt jag behöver för att bli mig själv helt och fullt
gör jag mig fri från en konstgjord identitet
som jag själv har skapat.
Att vara någon jag inte är
kräver enorma insatser av energi
som skulle kunna användas till någonting mer produktivt.
Eftersom jag är unik är budskapet helt klart.
Jag har något att erbjuda
som aldrig kommer att bli möjligt en gång till.
Om jag inte sätter värde på det
är det inte bara en tragedi för mig själv,
utan faktiskt för hela världen.
*****
Allt gott till dig!
Kay Pollak"
Ingen kan vara en bättre jag,
hur mycket de än försöker.
Det innebär inte att jag inte kan bli mer än jag redan är.
Det innebär helt enkelt att jag inte tävlar med någon.
När jag verkligen har accepterat det faktum
att jag har allt jag behöver för att bli mig själv helt och fullt
gör jag mig fri från en konstgjord identitet
som jag själv har skapat.
Att vara någon jag inte är
kräver enorma insatser av energi
som skulle kunna användas till någonting mer produktivt.
Eftersom jag är unik är budskapet helt klart.
Jag har något att erbjuda
som aldrig kommer att bli möjligt en gång till.
Om jag inte sätter värde på det
är det inte bara en tragedi för mig själv,
utan faktiskt för hela världen.
*****
Allt gott till dig!
Kay Pollak"
Tillämpar TS...
Detta är en blogg där jag tillämpar TS=tänka själv. Det är på intet sätt någon sanning i allmänhet utan mina triviala funderingar. Ibland går jag igång på saker, både positivt och negativt. Kan vara en definition och ett ordval som jag går igång på. Sen har vi alla olika definitioner av vad det är. Som med mycket annat. Lite som begreppet neger. Det provicerar även om jag kanske har en kärleksfull definition av begreppet.
Det kan vara att jag hört ett begrepp flera sammanhang och funderat över syftet med det. Eller reagerat med förfäran för att det är emot allt jag tror bygger människan.
Jag är glad över möjligheten att få TS, att få reflektera över saker som stör min världsbild. Sedan är jag tacksam över att samma saker inte stör någon annans världsbild, eller kanske hjälper denne framåt i världen. För vi är olika och det är OK.
Utifrån mitt sätt att se det, när jag som vanligt tillämpar TS utifrån min erfarenhet av livet, så tror jag alltid på att mata det goda och tro på min förmåga. För begränsande övertygelser som ofta kommit till i skolan kan verkligen göra många saker onödigt arbetsamt. Jag kan inte räkna, jag förstår inte teknik...Jag kommer aldrig ihåg årtal....
Vad säger vi om oss själva då? Definierar oss själva som inkompetenta! Sa vi så innan vi började skolan?
Knappast. Innan någon lärt mig att jag inte kan så kan jag allt! Det, det mina vänner, det vill jag bevara!
Bilder...
Boot camp...
Efter veckor med konsultande i verksamhetsplanering så känner jag att det är dags för en boot camp. Nån vecka eller så... För nu behöver jag avsockras! För att inte få huvudvärk har jag tryckt nötter och köpt frukt.. Helt utan socker blir för tufft! Att springa på Polly gör att jag vet vad som behövs lunchas med de kommande veckorna...
Diagnos Duktig...
...har jag haft stämplat i min panna sen gud vet när. Du kan, det där fixar du, du som är så smart....Att veta att jag kan och att jag uppfattas vara en smart person har hjälpt mig många gånger. Då när jag har velat ge upp eller tänkt att det inte går att lära sig. Då har jag plockat fram dessa valda sanningar om mig själv som jag matats med så länge jag kan minnas. Sen har jag bitit ihop och fixat biffen. Jag kan känna mig så grymt korkad ibland. Tänka att alla andra verkar fatta och säga så kloka saker, å så fattar jag ingenting....Fast jag vet ändå från ryggraden att jag kommer att fatta tids nog. Bara jag får lära mig på mitt sätt. Å så hittar jag sättet för att jag gjort det så många gånger. Å sen har ju andra sagt till mig att jag är smart, att jag kan.....många gånger.
....
Hur hamnade jag i detta resonemang? Jo, idag samtalade jag med en person som omnämnde en annan person som svagbegåvad, visst vet du L att denna person är svagbegåvad. Då ville jag skrika rätt ut av ilska! Vad fan är det för stämpel i pannan på en person? Vad mäter jag då och mot vem? Om jag går runt med stämpeln svagbegåvad i pannan hur ska jag då lära mig att bita ihop och hitta mitt sätt att lära mig, det är ju ingen idé för jag är ju svagbegåvad. Det är så de talar om mig, alltså behöver jag inte anstränga mig!!!!
...
Min inställning till att ställa diagnoser för huruvida jag har förmågan att klara av skolan är tudelad. Ibland kan den hjälpa och många gånger stjälpa. Varför kan jag inte få hjälp utan diagnos? Måste jag "vara" en diagnos, eller kan jag få vara den fantastiska person jag är och få hjälp att hitta sätt som jag lär mig på??? I min klass var vi 10 elever. Det var tyst och lugnt och jag som har myror i brallan fick det lugnet jag behövde för att kunna göra saker bra. Jag undrar om jag fått stämpeln smart i skolan om jag gått i en klass med 25 elever som mina barn gör idag? Jag är lite rädd för att jag haft fullt upp med att dansa runt och flumma för att det är mitt sätt att tackla röran. I min tyskagrupp var vi 2 elever på högstadiet. I min bok från när jag slutade nian har tyskaläraren skrivit att jag dansar runt som en fjäril. Å jag fick plats och tid att göra det. För vi rymdes. Jag fick lära mig på mitt sätt.
...
På universitetet har jag fått lära mig på mitt sätt. Jag har kunnat stå upp, gå i klassrummet, ha med mina barn när de varit bebisar....Jag har suttit och lyssnat på hur andra har tolkat kurslitteraturen och fått koder av andra så jag kunnat knäcka fler själv och utveckla deras tankar och mina egna....
...
Jag vet att jag har svårt med tålamod och att slutföra saker. Jag gör det. Under vild protest mot mig själv. För jag har lärt mig att det är så man gör. Det har jag fått med mig hemifrån. Bit ihop, det lönar sig! Jag vet att det lönar sig för jag har bitit ihop och varenda gång har jag haft en skön känsla när jag slutfört något som jag inte velat/orkat göra klart. En wow, härligt YES! känsla! Frågan är om jag inte fått med mig det hemifrån. Om jag tyckt att jag härdat ut och kämpat och inte fått någon positiv feedback, om jag känt att andra tittar på mig och ser stämpeln "svagbegåvad". Är det då någon idé?
...
Alla ni fina och kloka som orkat ända hit i mitt inlägg....Vi stämplar allihopa i vårt sätt att sortera upp och förstå världen. Snälla, hjälp mig att sortera bort stämplar som inte gynnar någons framtid. Jag kanske inte är en stjärna på matte, men stämpla mig inte med det då! Stämpla mig som en djävel på att bygga hojar om det är något jag är bra på..och det skulle jag inte klara om jag inte kunde överföra den teoretiska matten och fysiken i handling..kanske utan att förstå att det är just det jag gör! Lär andra att se att något som kan uppfattas som en svaghet kan vara min styrka!
..
Kram!
