Mammakraft

Sedan laga någon god, nyttig och näringsrik middag till vrålhungriga barn som ömsom bråkar, skrattar och gråter tills maten är på bordet. Då man ändå har hyfsad struktur så blir det oftast bra, även om man ibland önskar att man kunde knäppa med fingrarna och hepp skulle en näringsrik middag stå på bordet....

Middagen går i ett rasande tempo med lirk och prat och lite tårar. Sedan tassetvätt och så får mamma och pappa som vanligt smaka på den kalla maten. Den som inte är lika god som den är när den är varm. Men alla avbrott under middagen gör så att man får sleva i sig kall mat till slut iallafall. Det vet alla småbarnsföräldrar. Men jag vet, tiden rusar och snart kommer jag få känna smaken av varm mat! Å då kommer all kall mat vara gömd i minnenas trädgård. Sedan övergår man till den mesta deja nú upplevelsen av de alla...

Varför känns det som att man plockar i och ur diskmaskinen hela dagarna? Är jag den enda eller har jag ett gäng som nickar igenkännande när detta passerar era ögon. Men jag känner ändå, tack gode Gud för diskmaskinen!

Sedan ser man ju allt som kvinna. När man går på toaletten så tvättar man handfatet när man ändå stod där, man borstar toaletten med wc anka när man ändå var där och när man passerar tvättstugan så slänger man i ett gäng kläder...och när man duschar, jag då sliter man upp avloppet och spolar igenom när man ändå är smutsig själv.....För att förgylla mitt liv som städtant så var jag och investerade jättefina borstar som jag ska använda när jag städar bastun...

Åh, att få bada i en nyskurad bastu..det är ju underbart skönt! Längtar.....Sedan fortsätter dagen i ett himmelskt tempo, med tandborstning och sagoläsning och så lite bloggande, lite hundpromenader och en snabbstädning innan man inser att de där löftet om en tidig sänggång än en gång brutits. De röda siffrorna lyser ilsket i mörkret när man klär av sig för att hinna läsa lite innan man stänger sina gluggar för dagen.

När man legat sina 15 minuter på spikmattan och läst en stund och längtat sig bort till varmare breddgrader. Till en strand och en solstol och en paraplydrink...då kommer bästa maken och tar ner en på jorden. Inte vill han åka på någon solsemester. Nä, en utebastu till stugan vore trevligare..och semester för honom är något likt detta..

Själv längtar jag till om någon vecka när hela tjejligan ska bege oss mot storforsen och bada hot spring vid forsen och sedan vara med på vin och chokladprovning och sedan sova på hotell, med hotellfrukost.....Å, varför kan inte det vara en deja vú upplevelse? Det hade jag gärna upplevt var och varannan dag....

Kram!

För någon vecka sedan var det så här vackert i mina urnor här ute på sst...tills unghunden kom på att det är mumsigt med prydnadskål..och undra om ljung smakar lika gott som kålen???? Nu ligger de i trasor utspridda över tomten och urnorna gapar tomma...Men, thats life, åtminstone om man har en underbar Labbe i huset!

...

Till helgen är det halloween. Jag vet att många tycker att det är tragiskt med all komers och att det är något vi tagit in från amerika..inte svensk tradition etc etc. Jag tycker att det är kul! Det som förgyller vardagen är bra! Alltså Halloween=BRA! Nog är det roligt att vi ibland får leka och spöka ut oss och hitta på små hyss! Ungarna härjar redan runt som Darth Wader och Luke Skywalker..och grannkillen kommer över som spiderman med lasersvärd! Det är underbart! Undra vad de andra grannarna tänker när det rusar runt små utkädda Dart's och Spidermans här i kvarteret en helt vanlig vardag. Men ungarna har kul..och de är så himla fina!

Nu är jag less på all äcklig smuts som dras in med allt och alla i vårt hus. Ungarnas kläder ser ut som skit! Sandiga och allt luktar blötsurt...Jag längtar verkligen efter snön och ljuset. Det blir så rent och fint då! Å så börjar man första att julen närmar sig med stormsteg! Jag har börjat samla på mig lite julklappar till ungarnas fina broderade kalender som min faster sytt till ungarna. Jag vet att det låter präktigt och duktigt. Men jag lovar att när 1 december närmar sig så har jag ännu inte ordnat me presenter till varje dag och paniken får infinna sig i huset. Sedan löser det sig ändå...och på morgonen den 1 december får jag se ungarnas glittrande ögon när de ser sin fina kalender full med små gåvor!

Idag har jag varit på massage och så har jag varit och kapat ner håret lite till. Kanske aningens kort denna gång. Eller så är det bara så det känns eftersom det trycktes till när jag låg på massagebänken. Nåväl...om jag ännu i morgon tycker att det ser för kort ut så får jag väl säga som sonen..mamma det växer ju ut igen!

Förresten så har jag nu väntat på dagisbilderna på barnen..det är snart 4 veckor sedan de togs och ännu har vi inte fått dem. Jag längtar ju! Vill se vill se NU NU NU NYSS! Våra barn är så himla fina och jag vill byta ut bilderna i köket mot nya fina där även mini är med. Måste få skryta lite med min mini. Han har fått för sig att han ska göra både det ena och det andra i vanliga toastolen. Han är så liten och toastolen så stor. Men han är duktig. Jag tror att han kommer att vara torr innan han är 2 år! Känns skönt att slippa släpa hem blöjor. Det är ett första steg bort från bebisstadiet. Fy attans vilket stort förråd vi kommer få i källaren då! Där har alltid funnits minst 6 paket blöjor på lager...Undra vad man ska förvara där då?? ;)

Kram alla!

SNÖ! Tänk att det kan göra en så himla glad! Det blir så rent och snyggt och ljust! Hoppas att det kommer mer snö och att det blir kallt så det stannar på backen och så marken fryser till så man slipper alla grushögar som sprider ut sig i huset. Hoppas, hoppas!

...

Annars har det varit en intensiv vecka och en skön lördag! Idag har jag och bröderna bus varit och promenerat i skogen med hundarna. Sedan hem och värma på lite rester till lunch. Lilleman somnade och Darth Wader och Luke Skywalker lekte på för fullt här hemma...Då kom äntligen moster I förbi en snabb sväng och hon hade med sig finaste lilla brorsdottern! Å vad fin hon är! När mini vaknade så hoppade vi i bilen och åkte till gammelfaster som fyllde år igår. Hon hade bakat en sagolikt god "morotskakerulltårta"..måste ta receptet och lägga upp det på bloggen! Grabbarna kollade på olika star wars klipp på youtube och hade det mysigt. Det är härligt att ha sin faster i samma stad, liksom mostrar och kusiner. Jag önskar bara att man var bättre på att ta tillvara på tiden så man skulle se mer av varandra!

...

Hemma igen så har vi ätit lite fuskmat..fiskpinnar, ris, blomkål och dillfraische. Ibland är det helt underbart att ha sådant som går snabbt att värma på när man är ensam och är i farten. Kändes iallafall nyttigare än ungarnas favorithak MAX!

Nu sitter vi här i skenet av stearinljusen och väntar på att disneydags ska börja. Då ska vi ta fram våra tacochips och mysa ner i soffan! I natt ska man dra tillbaka klockan en timme. Maken som jobbar förmiddagshelg jublar, han får sova en hel timme längre...Själv är jag väl lagom lycklig. Mini har ingen aning om att man då ska sova en timme längre...så vi som i vanliga fall kliver upp före kl 6 lär ju i morgonbitti kliva upp strax före 5 då. Suck...men det är bara att gilla läget. Iofs så hinner vi ju göra massor av saker innan kl 10 då vi tänkte bege oss mot badhuset för massor av plask och bus! Om någon är sugen på att haka på så är det bara att dyka in på Hertsö badhus på förmiddagen i morgon söndag!

Kramar till er!

Idag har jag ringt en massa samtal och grävt i massor av saker...men det rätar ut sig i allafall.  Sedan in på stan och fixa med lite papper. Hann fixa lite inköp till en som jag är godman åt och lite paket till julkalendern också. Några saker mindre på to do listan alltså!

...

Nu är maken med maxi på sportakademien och jag myser på här hemma med midi och mini och doggarna. Ska samla kraft och fixa köket, sedan blir det att bädda rent ungarnas sängar......Så det är både det ena och det andra att ordna med innan jag kan lägga mig och läsa en stund på spikmattan. Men jag längtar verkligen till sängen och sömnen!

...

Morgondagen börjar i träningens tecken då jag ska vara och köra två pass på örnen. Sedan blir det lite jobb och lite fix innan jag hämtar barnen på dagis och så myser vi på hela kvällen! På torsdag blir det intervju och jobb och på fredag jobb på dv. Helgen är ännu rätt blank. Hoppas på badhusbesök med sällskap så om någon är sugen att haka på till Hertsön på lördag så hör av er!

...

Idag har jag bjudit min kära vän S med barn på middag...innan middagssällskapet anlände fick jag vara och lämna unghunden till kompisarna på andra sidan gatan..eftersom lilltjejen inte ville dinera hos mig för att jag hade en hemsk och stor hund! Han är ju stömlig hunden, kan inte säga annat..men nog är han hiskeligt söt och go på alla de sätt och vis! De är så fina S:s ungar! Så goa och pratglada! Vilken ynnest det är att bo så nära varandra att man åtminstone ibland hinner umgås! Tack du för trevligt sällskap och den roliga Emil filmen som ungarna fick i present!

...

...

Idag ska vi åka till ormberget och grilla med Lejonen. Det ska bli mysigt och trevligt. Jag har saknat vuxet sällskap i allmänhet och Lejonens sällskap i synnerhet. Vi brukar umgås rätt mycket och nu har vi inte hunnit ses på så himla länge. Det blir ett snabbt telefonsamtal mellan allt som händer och innan nästa konfliktlösning. Det är så svårt att hinna höra och berätta något från börja till slut så man ibland undrar hur livet egentligen är för ens vänner. Man får så osammanhängande berättelser till sig. "Å då var jag där och han sa bla bla VÄNTA konfliktlösning bla bla bla  VÄNTA en vante är borta bla bla VÄNTA någon ska på toa...."När man lägger på luren så är man inte ett dugg klokare än man var innan det ringde eller man ringde, men man har iallafall upprätthållit kontakten med vännen så kanske hon/han är kvar om något år när jag verkligen kan höra vad de berättar och hinna registrera det dessutom!

...

Nu har jag läst färdigt den där hemska boken "Tills skulderbladen blivit vingar" av Sofia Rapp Johansson. Å vad den får en illa berörd. Den är biografisk så en flicka har verkligen varit med om det som berättas i boken. Det får mig illamående. Hon kan berätta sin historia. Rakt på och ärligt. Å vad arg man blir på vuxna människor när man läser den boken. Okunniga vuxna människor, som verkar sakna viljan att lära sig och bli bättre. Om ni vill se hur grymt det kan vara för ett barn att växa upp i Sverige nu i modern tid så läs boken. Läs den för att förstå hur lyckligt lottad man har varit för att växa upp där man vuxit upp och hur bra ens egna barn har det. Läs den också för att kanske kunna ställa frågor till barn som du misstänker far illa, och tveka inte att anmäla det du tror. Du behöver inte veta, bara misstänka. Det är inte ditt jobb att ta reda på hur det är eller ta några beslut. Men låt inte något barn fara illa...

...

Lördag, en familjedag..solen skiner in genom fönstren och termometern visar bara grader precis över O. Jag har hela dagen framför mig och jag önskar att dagen blir bra...Ha det gott vänner!

..å vad jag vill sova länge och snart snart ska jag få det! I morgon ska jag upp med tuppen och jobba mycket och länge..men på lördag då ska jag sova! Å jag ska sova ända till kl 9! Vad jag längtar! Det är märkligt hur hela livet kan kretsa kring sömn när man har ett gäng små härliga barn i sitt hus. Det går som i vågor. Nu är vi i en inte tusan ska vi sova i onödan fas....jag vet att när pappa ska kliva upp med dem så kan de sova länge...gott och länge...när mamma ska kliva upp så ska de genast vakna före fan...men det tar jag som en komplimang. De vill vara med mamma!

Jag har som vanligt varit och kört ett aquapower pass på Hertsön. Nu känner jag mig trött och slut..och jag var rätt trött och slut innan. Men det är som att man får massor med energi bara av att se alla träningssugna i bassängen. Jag är så glad över mitt vattengäng! De är mitt andningshål och min energipump. Visst längtar jag tills jag kan träna själv...men det kommer..jag ska börja träna snart snart!

...

Bror och svägerska kommer på fika på lördag. KUL! Det är så länge sedan vi sågs..Längtar! Jag har verkligen världens bästa brorsa och svägerska! Jag skulle inte vara hel om inte brorsan fanns.

...

Nä, nu ska jag gå och läsa den där hemska boken "Tills skulderbladen blir vingar"...fy fasiken vad hemsk bok. Jag har haft mardrömmar hela natten.....men jag kan inte sluta läsa...Man undrar om man kanske är lite knäpp..jag kan ju läsa om fina gulliga saker istället...

...

Annars en bra dag med skola och jobb och en tupplur mitt på dagen. Jag skulle bara vila lite innan jag satte igång med middagen..men jag sov i nästan 2 timmar :). Jag hann fixa köttet till middagen ändå innan jag begav mig till arbetet. När jag kom hem och började jobba med lite småfix så såg jag ett mejl bland skräpposten...det var en kallelse till en intervju för ett jobb...det kändes kul! Nu har jag ju börjat jobba på mitt nya jobb, men det är ännu en uppstartssträcka på det jobbet så jag skulle gärna pyssla med något annat tills det rullar på ordentligt. Jag har även kastat in en ansökan till en utbildning på heltid på våren. Jag tror nu inte så mycket på den, men om man inte ansöker så kan man ju inte tacka vare sig ja eller nej den dagen då man får antagningsbeskedet..å hur ens liv ser ut den dagen, det vet man ju inte idag!

I morgon är det skola på em och före det så ska jag promenera med hundarna och plugga. Efter skolan ska jag in till stan en vända och träffa lite folk i ett godmanskap som jag har åtagit mig. Snart snart helg! LÄngtar längtar!

Vilket väder vi har! Har varit och promenerat på förmiddagen och konstaterat att jag har förmånen att vara på världens bästa jobb emellanåt! Vad jag njöt..tog djupa andetag och kisade mot solen! Njut mina vänner!

När jag kom hem från gruppis så har jag hunnit jobba på mitt konsultjobb en stund. I morgon ska jag till dc och när jag kommer hem därifrån så hoppas jag att jag fått mejl av mina chefer med det som jag skulle lägga till mitt projekt så jag snart får börja jobba på riktigt. Å hela huvudet är fullt av idéer! Sedan blir det sportskola med maxi igen, volleyboll är på schemat och det ska bli kul att höra vad han tycker om det! När han lär sig detta så hoppas jag att jag ska få promenadsällskap av finaste M.

På onsdag är det skola igen och jobb på em. På torsdag är det skola och aqua som är inplanerat. Fredagen bjuder inte på något annat än arbete. Bonusarna kommer på fredag och jag ser fram emot en myshelg! Men nu är det bara måndagkväll och jag har en hel härlig vecka framför mig!

Min fantastiska vän M på Bäst är min språkpolis. Ibland smittar det av sig. Jag vet att jag funderar alldeles för mycket. Men nog behöver svenskan ett ord för "pojkvän" när man blir äldre. För om man dejtar en man i 50-års åldern så inte fasiken är han en pojke? Eller jag hoppas vid gud i himlen att han är en man! Men det låter ju lite konstigt att säga att man har en ny manvän! Jag kan ju inte säga mammas nya pojkvän....pojke är man tills man tagit studenten...sen blir man kille och sedan blir man förhoppningsvis mognare och klokare och vad är man när man är medelålders? Jag kan inte ens lyssna på radio utan att gå igång med mina funderingar. Men jag ler rätt mycket för mig själv samtidigt. Lite roar de små....men jag är ju fru så jag är ingen flickvän. Och vid gud att jag hoppas att mina vänner skaffar sig kvinnvänner istället för flickvänner. Det kanske är det som hittills varit bekymret för dem och orsaken till att de inte lyckats hitta sin saknade pusselbit. De kanske har varit i fel ålderskategori och raggat. Vad vet jag....Ge nu lite tips på vad man ska säga istället för pojk- och flickvän när man blivit lite äldre och klokare!

Nä, nu är jag inte bara fru och i nedre medelåldern. Jag är trött också, så nu go vänner är det spikmatta och lite kvällsläsning som står på schemat!

Ibland önskar jag att jag kunde stanna upp och känna mig tillfreds. Känna mig "good enough". Det gör jag när det gäller vissa roller...som mammarollen, jag är trygg i min roll och vet att jag är bäst för mina barn. Jag gör det som vän, jag vet vilka som är mina vänner och vem jag är som vän....Men när det gäller " det jag ska bli när jag blir stor" så känner jag en enorm press och prestationsångest. Jag tycker om att göra så mycket olika saker och har gjort rätt mycket olika saker. När jag är inne i något så kan jag känna mig good enough efter ett tag, men jag har aldrig stannat så länge på ett ställe så att jag har kunnat njuta av det tillståndet. På mitt jobb jag hade innan mini så var det så. Det var skönt och lugnt och jag visste vad jag gjorde och att de var OK. Visst, jag pluggade också vid sidan om och det kändes också så där härligt good-enough. Men nu, när mitt jobbliv är rätt rörigt och otryggt så vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Vilket ben jag ska stå på och vad jag ska göra för att hitta det där tillståndet som är så där himla skönt! Det är som att det genomsyrar hela min värld att det är så rörigt och jag får ingen struktur på något. Jag får egentligen ingenting gjort, eller så påbörjar jag allt. L i ett nötskal. Jag vet. Jag ska försöka ordna upp mitt liv. Jag ska, jag ska och jag vill. Det kommer att bli bra. Det är bara så spännande så mycket skräckblandad förtjusning....jag vill så mycket och har så mycket idéer. Om jag bara kunde landa och sammanställa dem en efter en! Jag ska göra det...en dag!

Annars har det varit en mycket trevlig helg! På fredag var jag på IKEA med finaste maken. Ja, han är det även om jag verkligen undrat de senaste veckorna när ungarna varit sjuka och man inte sovit eller fått vara ifred...Det är ju inte hans fel, eller mitt, men det blir så extremt när man är mitt uppe i allt. Då är det bra att komma iväg och göra en relationsresa och prata. Fast jag hade nog behövt sova. Men det var bra. Trevligt, men tröttsamt! Tack bästa I för att du hämtade ungarna på dagis så vi inte behövde stressa!

Sedan kom världens bästa mamma med bussen på kvällen. Jag kände hur trött jag var, och hur skönt det är att man får vara det när mamma kommer. Att man vågar släppa guarden..även om jag höll tillbaka för att mamma inte ska behöva ta allt. Men det kändes skönt..att våga inse att jag är människa! På lördag morgon gick jag upp med mini och lämnade honom till mamma som redan var vaken. Det var skönt att få tassa ner och lägga sig igen. Men bara det att jag kände att jag ville gå upp med honom och ha koll över situationen kändes lite läskig. Jag vet att min mamma är kompetent och fixar att ta hand om ungarna och hundarna. Men ändå...

Var och fixade lite med duktiga M på pontushallen på fm och sedan var jag på stan med mamsen. Fixade en del saker till farbrorn som jag är god man åt och mamma köpte mig en jättefin jacka. Den behövde jag! Tack mamma!

Sedan hem och städa lite och förbereda innan vi åkte iväg på 30 års fest. Trevligt var det. Men trött som jag är så kändes det helt underbart att lämna festen vid 23 tiden. Jag tror att jag hade behövt vara kvar på festen för att samla skratt och minnen, men hela kroppen skriker efter vila. Å ibland så måste man lyssna på kroppen. Jag är stolt att jag gjorde det...Tack M för att du körde hem oss i vettig tid!

Vaknade med mini igen och gick upp med honom till mamma som redan varit ut med hunden och fixat en del när vi kom upp kl 6. Somnade om men kunde inte riktigt sova. Har kanske sovit för mycket i helgen..alltså mer än man är van vid och därför är man så "utvilad" att man inte kan sova mer??? Jag önskar att jag vore man så jag bara skulle släppa allt ikring och bara fokusera på en sak åt gången. Som, nu sover jag så då sover jag......sedan nu dricker jag kaffe så jag struntar i allt annat för nu dricker jag kaffe OSV....

Idag har jag iallafall varit iväg till "min farbror" och hängt upp gardiner och lämnat lite grejer. Fixat lite hemma, bakat och lagat mat och pluggat. Har kunnat lägga några saker som jag ämnat göra till handlingarna. Känns bra. Jag ska bättra mig på det att slutföra innan jag påbörjar något nytt. Det är ett mål. Det är nog mitt nyårslöfte till mig själv. Jag vet att jag nästan alltid slutför det jag påbörjat..men det kan vara en himla jobbig väg till målet. Det värsta är kanske att när jag väl är i målet så tänker jag att det var väl inte så farligt ändå...och så sätter jag igång nästa vansinnesprojekt.....L i ett nötskal!

Nu ska jag ta spikmattan i besittning och fundera över livet....å hur jag ska få ihop mitt pussel..jag tror att en del bitar fattas och att jag blandat ihop flera pussel så att jag måste sortera ut vilka bitar som egentligen tillhör min bild. Jag vet ju att jag inte kan bygga flera pussel på en gång så jag ska skärpa mig. Någongång ska jag bli så där lagom...lagom med allt. Inte alltid plusmeny med extra allt. En dag ska jag kunna det. Då ni!

Kram

Nu har jag varit på skolan och nu ska jag snart bege mig för att träffa min nya chef. Sedan bär det av hem igen och mot hertsön för Aquapass...sedan hem, bastu och säng.

I morgon ska jag och bästa maken ha relationstid. Vi ska åka till Ikea och finland och fixa en massa praktiska saker som behövs till vårt bygge. Det kan hända att vi får fönstret till hallen redan nästa vecka och det vore ju helt underbart!

Nä, nu vila 5 minuter och sedan ta tag i livet igen....Ha det gott alla fina!

Måndag jobbade jag på dagverksamheten. Ordinarie personal var på utbildning så vi var två vikarier och tre kunder som var där hela dagen. Lite tight att vara två eftersom det finns sådana som behöver två personal för att kunna lämna bygget, men en dag kan man få ha låg nivå. Min mobil hade pajat så det var bara att cykla in till staden för att införskaffa mig en ny. Döm om min förvåning när jag insåg att jag hade garanti kvar på telefonen så jag kanske får mig en ny telefon på garantin! Iofs så är det så att jag inte kan invänta vad de säger om garantin så jag har köpt mig en ny telefon, men då får ju maken en ny telefon om inte annat!

Tisdag var jag till tandläkaren och lagade ett hål. Beställde även en sådan bettskena eftersom jag biter ihop mina tänder så jag får ont i huvudet och är helt slut i skallen efter det. Å där rök mina shoppingpengar för den närmaste tiden. 2500 kr går en sådan skena på. Känns helt absurt, men samtidigt är det värt varenda peng om det funkar. Jag vill inte ha så ont i mina käkar och huvud. Det sliter något otroligt på kroppen och humöret att vara öm i plytet hela tiden..för att inte tala om slitaget på tänder. Nåväl, på nån vecka ska jag till tandis och prova ut en skena och sedan är det bara att hålla tummarna för att det kommer att hjälpa!

På tisdag jobbade jag igen hela dagen på dv och sedan snabbt hem för att ta maxi på sportakademien. Då var det fotboll på schemat. Medan killen var och tränade järnet så passade jag på att ta en promenad med hundarna. Mysigt! När jag smög in i träningshallen så såg storkillen ut att ha hur skoj som helst. När vi kom ut i omklädningsrummet så säger han att han aldrig mer vill gå på sportakademin. Det är inte lätt att vara 5 år och alltid ha varit störst och kunnat bäst och sedan hamna i ett gäng där man är mindre eller lika stor och inte längre självklart vara bäst. "Ingen passar till mig" var hans motiv till varför han skulle sluta. Nu har jag varit och köpt honom en innebandyklubba så han kan öva hemma till nästa vecka då det står på schemat. Från att aldrig mer gå dit så har han ändrat sig när han nu fått öva sig. Jag hoppas att det känns bättre för honom på tisdag och att jag slipper se honom så ledsen och bestämd för att sluta. För jag vet att det inte handlar om att han inte har kul eller inte vill. Han är så rädd för att han inte ska vara bra nog, att han inte ska kunna. Känner så väl igen mig från när jag själv var liten.

Å vad jag kan önska att mina föräldrar varit lite tuffare mot mig då och peppat mig lite. Jag tror att jag hade gjort så mycket mer om jag bara fått kraft att våga prova när det var något nytt. Jag har alltid haft höga krav på mig själv och har säkerligen lämnat saker lite för snabbt bara för att jag inte uppnått resultat nog snabbt. När man har haft lätt för att lära sig och kunnat prestera så blir man lite fundersam när det är något som tar lite mer tid att lära sig...eller där man inte riktigt vet vad som förväntas av en. Jag tror också att mycket handlar om bekräftelse. Att få bekräftat att man är på rätt väg och att det man gör är bra, eller gott nog. Mina föräldrar gjorde så gott de kunde med oss. Jag har inget som jag känner att jag är besviken på eller arg över för att de gjorde på ett eller annat sätt. Jag vet att de gjorde allt de visste och vad de själva trodde på utifrån vad de själva hade med sig i bagaget. Jag har ju fått ett annat bagage, ett bagage med delar av mamma och delar av pappa och så delar av allt som kommit runt omkring. Mina föräldrar ville inte verka bättre än någon eller hävda sig eller oss barn..inte tävlingsinriktade eller brydda i vad andra gjorde. Det gjorde dock också det svårt för ett barn att veta vad som förväntades av en, eller om man hade gjort bra nog. Det märkligaste är egentligen att min pappa berättad för mig hur värdefull och viktig jag var för honom dagen innan han dog. Då var jag 15 år gammal. Det kanske var FÖR självklart för honom. Liksom han kanske tyckte att det var självklart att han älskade mamma. Därför bestämde jag mig tidigt för att mina barn aldrig skulle behöva tveka på om de gjort gott nog eller huruvida de var älskade av sina föräldrar. Hur självklart det än är för en förälder att man är stolt över sina barn och älskar dem mer än livet självt så måste man uttrycka det. Kärlek är inte en känsla det är handling! Det gäller att på alla sätt man kan visa och bevisa det man känner. Jag visar mina barn att jag älskar dem genom att säga det till dem varenda dag, vid ett flertal tillfällen. Jag berättar även för dem att deras föräldrar bryr sig om dem och det är därför vi går till jobbet så de kan ha ett varmt hus, mat på bordet. Att vi lagar mat till dem varenda dag är en kärlekshandling. Vi vill att de får bra mat så de kan växa och leka....osv. Givetvis är det inte en lektion om kärlekshandlingar varenda dag, men vid tillfällen som ges så försöker jag berätta för dem att små saker som man inte tänker på och som kan tyckas självklara är en kärlekshandling.

Vilket jävla utlägg va! Det leder mig osökt över på onsdagen då jag fortsatte att jobba på dv som resten av veckan. Ibland blir man osams med den man tycker mest om av alla som man inte är släkt med...det är inte så svårt att bli det när man haft sjuka barn i 6 veckor och alltid lever ett intensivt liv. Det är när man inte hinner med de där små sakerna i vardagen som man kan bli sådär arg och ledsen när man är trött. Det är ju då man som mest behöver få den där kramen eller uppmuntrande orden. När två är trötta och inte riktigt orkar så kan det bli lite kollaps. Då behöver man få vara lite ifred och samla sina tankar. När man har gjort det så brukar man komma fram till vad man missat och sedan är det bara att göra om och göra rätt. Hur trött och less man än är så vet man ju oftast ändå om att det inte har så mycket med personen att göra utan situationen och i vårt fall är den oftast extrem. Men det är något vi själva valt och som vi trivs med. Extremt är som lite vi. Kämpa till max, visa att du kan, prestera, bli bättre, lös fler gåtor...Det är tur att vi har extremt bra vänner. Tack Mv för att du hämtade mina barn på dagis och fixade middag så jag kunde få min massage och få lite påfyllning av kraft och energi! Du är en sådan vän som jag tackar min lyckliga stjärna över att du kommit till mig! Det känns så lätt och otvunget och självklart att du finns i våra liv. Jag tar dig inte förgivet. Jag vill att du ska veta att du är viktig och jag är glad över dig! Stolt är jag också, att få vara din vän! Tack till vår moster I som kom kom och var hemma så jag tog mig iväg med hundarna utan ungarna också. Jag behövde ditt sällskap, även om jag kanske inte sa så mycket! Fast vi behöver ju inte säga så mycket till varandra längre. Det räcker med att vi tittar på varandra så kan vi brista ut i skratt....det är att känna varandra det!

Torsdag blev vi bjudna på middag, härligt! Det var trevligt att få cykla iväg och äta borta. Bra träning för ungarna att inte alltid vara hemma och äta. Uppskattat av två trötta föräldrar att förunnas lyxen att slippa laga mat och städa undan! Tack I! Du har alltid en särskild plats i vår familj! Sedan begav vi oss till hertsön och jag körde aqua för första gången på flera veckor. Det var trevligt, men jag kände själv att jag inte hade särskilt mycket att ge. Jag tror att deltagarna var nöjda och att de körde järnet. Det var bara jag som kände mig helt slut i huvudet. Men när jag kom hem var jag verkligen trött så jag kom i säng i tid och sov gott och länge! På onsdag eftermiddag fick jag veta att jag inte fått ett jobb som jag varit aktuell för. Det kändes först lite hopplöst eftersom det jobb som jag vet att jag fått tar lite tid på sig ännu. Å som människa och förälder så vill man ju ha trygghet när det gäller ekonomin. Men, nu när jag visste att jag inte skulle behöva tänka på det andra eventuella jobbet så skickade jag ett mejl till mina tilltänkta arbetsgivare och kollade läget för hur det ser ut för den närmaste framtiden och så. När jag fått svar på torsdag morgon så kände jag att jag måste få bolla en "drömtanke" mot dem och så gjorde jag det! Å de nappade! Så nu ska jag få jobba med exakt det jag vill! Ett helt nytt projekt för företaget och en fantastisk möjlighet för mig! Jag känner mig som ett barn på julafton! Så nu i helgen ska jag skissa lite och mejla det till chefen.. På måndag ska vi ta tag i det på allvar och förhoppningsvis har jag producerat något riktigt bra till på torsdag då jag förhoppningsvis får möjlighet att sitta ner irl med chefen och jobba! Så, jag behövde nog bara en spark i rumpan och känna den där hopplösheten för att våga kasta mig ner för stupet och prova mina vingar. Det finns någon som tror på mig och på min idé! Spännande!

Å nu är det fredag..har jobbat på dagen och sedan varit på badhuset med min familj. Därifrån åkte vi på max och åt middag! En toppendag helt enkelt! När vi kom hem så hade bonusen precis anlänt och vi gick in och mös ner i soffan med en film. Jag lade mig en stund när mini gick och lade sig och sov 2 timmar. Nu är jag på jobbet igen. I sjukdomstider är det inte enkelt att få ut vikarier och jag som egentligen skulle börjat jobba kl 7.45 har börjar 22 istället. Går av i morgon bitti kl 8. Då är det bara att bege sig hem och sova.

Nåväl, det var min vecka...ingen sammanfattning precis.....det är så med mig som alltid svävar ut i allt möjligt!

Kram på er!